the story of my life
En väldigt bra dag tills nu. Var faktiskt väldigt kul med nybörjarstarten förutom att jag och en annan tjej fick ta alla killarna... Tänk er 20 killar i 6 års åldern med fotbollar. Japp, det var lite svårt men de är så söta så det gjorde inget. Älskade när dom kallade en fröken och man ba aha det är jag HAHA!
När jag sen satt och åt lunch med de andra innan de skulle spela match kom en sjuk så då fick jag hoppa in för henne i matchen. En match som slutade väldigt tråkigt men efter prat med tränarna så kände man sig ändå lite bra och fick hopp för framtiden. Åkte hem och fick lite ensamtid med min gitarr innan mamma och pappa kommer hem och det första pappa säger är "dom var ju bra dom ni mötte". Kände bara, TACK FÖR STÖDET. Så nu blev jag på dåligt humör igen. Hjälper inte att mamma sen kommer in och börjar prata om lakan (?!) och undrar varför jag är så sur... The story of my life typ, hehe. Kommer nog va high on life när jag får flytta ut. *Så positiv*
Och där kom mamma in och fråga om jag kunde gå ut med hunden. Älska livet.
