Sån där dag

 
Ibland kommer sådana där dagar då man bara inte orkar hålla humöret uppe eller prata med någon. Ni vet de dagarna då man i princip kan bryta ihop av vad som helst. Så här har det varit väldigt länge för mig nu. Jag vet varför och jag är medveten om att jag inte kan göra något åt det. Känner mig dock så oförstådd, som att ingen tar det på allvar. För om det hade gjort det skulle de utan att fråga veta hur jag mår. Kanske är det mitt fel att de inte förstår eftersom jag bara håller skenet upp och döljer allt. Men har inte folket lärt sig att skenet bedrar? Nej, idag är en dålig dag, så som många andra dagar. Nu är jag trött på att ingen förstår hur halvt mitt hjärta är. Trött på att ingen förstod hur du tog en del av mitt hjärta med dig, bitar jag aldrig kommer få tillbaks. Fan vad jag älskade dig. Fan vad jag fortfarande älskar dig efter fem månader. Så mycket jag ångrar för dig. Önskar jag kunde ha skyddat dig från smärtan men jag är bara en dålig människa i mängden. Förlåt mitt hjärta. 

Slut

 
Såg precis Swedish House Mafias Leave The World Behind dokumentär och känner mig helt tom nu efteråt. Fortfarande är jag ledsen och besviken över att jag aldrig fick chansen att se dem live. Någon jag i alla fall fått se live är Avicii och den kvällen är klassad bland de bättre kvällarna i mitt liv, om inte den bästa. Men, som sagt känner jag mig helt tom. Slått mig att allt har ett slut oavsett. Vill inte tänka på det men så olidligt svårt att undgå. Jag hatar denna känslan men är ändå van. Haft denna känslan så länge nu att jag glömt bort hur det känns att vara glad. 
 
Ska inte deppa ner för mycket men så mycket tankar flyger förbi ibland.
 

RSS 2.0